Röda bojar i spegelblank sjö

En grådisig dag i april kom jag till Mora. Lite konstigt att jag aldrig varit där förut, men nån gång ska ju vara den första. För mig är Mora Vasaloppsmålgång, så för en gångs skull en bild på mig själv precis där under den kända texten:

Det småduggade och kändes lite ruggigt denna aprildag, så jag gick vidare för att se om jag hittade något spännande motiv att fotografera, och ett par vackra trähus fångade mitt intresse

När jag passerat dem, kom jag ner mot ett område där någon lämnat kvar ett gammalt ånglok

Det är nåt visst med gamla maskiner och extra spännande blir det när man hittar dem på någon oväntad plats som denna. Men alldeles intill loket fanns nästa fotoobjekt, nämligen röda bojar som effektfullt bröt av allt det grådisiga

Fina speglingar blev det också av bryggor och livbojar, men nu var jag riktigt frusen, så jag valde att åka vidare och kom så småningom till Rättvik.

Om Mora är en vinterstad för mig så är Rättvik definitivt en sommarstad. Jag har tillbringat en del sköna sommardagar i det långgrunda vattnet där som barn vid den långa bryggan

Lite vemodigt var det att se att vattnet var så lågt att inte ens långgrunt räcker för att beskriva den badvik jag mindes.

Men röda bojar på spegelblankt vatten fanns även här, upptäckte jag

Och stillheten därute var välgörande för sinnet

Speglingarna i vattnet gjorde bryggan dubbelt så pampig och bortanför den lilla holmen flöt vattnet och himlen ihop och horisonten försvann i dimma, nästan som i en saga…